Helgen har sprungit iväg som vanligt. I fredags kväll drog vi upp till Dalsjön med hela bilen fylld med packning och fyrhjulingen på släpvagnen.... Ambitionerna var stora, nu skulle vi minsann vila och njuta av stillheten...Det gick bra, i 15 timmar ungefär....sen blev Johan rastlös och ville hem...Jag ska inte påstå att jag hade nåt emot det, men någon timme till kunde jag nog ha tillbringat i svampskogen...Problemet är att trattisarna inte är riktigt klara än, de behöver ett par veckor till innan de är stora nog, Sagt och gjort, vi drog hem vid tvåtiden igår. Men vi hann ju med en del mys på fredagskvällen, kantarellsoppa å kycklingpaj...nån drink och så tidningsläsande såklart....En film lyckades vi också beta av, minns inte vad den hette, men det var nåt grekiskt elände med gudar och krig, den var helt okej.  I går morse rodde vi ut på sjön och skulle meta/pimpla lite, det gick inget vidare. Doris kutade fram och tillbaka på stranden och var olycklig för att hon inte fick följa med, men Johan vägrade ha henne i båten när vi skulle hålla på med krokar och sånt och det hade han väl förvisso rätt i. När vi hade tröttnat på fisket, ganska omgående givetvis, rodde vi iland en bit från stugan och hämtad upp Doris som hade kommit lite på villovägar. Utan att blinka tog hon ett stort hopp rätt ner i båten och la sig tillrätta och somnade. Hon är verkligen helt makalös.

Efter frukosten lyckades jag tjata till mig en tur upp genom skogen till fots...Knappt en liter gula kantareller fick vi hop, men däremot såg jag hur många trattisämnen som helst. Doris slog sig i foten, Johan kastade en pinne rätt in i skogen och när hon skulle löpa efter så snubblade hon tydligen över en sten och kom linkandes på tre ben fram till matte....Vår lilla dramaqueen la sig på sidan och såg totalt förstörd ut och filmade värre än Zlatan....när jag hade tyckt synd om henne en stund och insett att det inte var någon större fara så linkade hon iväg lite tveksamt, men efter 40 meter sprang hon igen som om inget hade hänt. Och tur var väl det....

Jag såg tre högar med björnskit och ett gigantiskt älgkranium när jag gick in i snåren för att leta efter en stig....Tänk vad läskigt ändå att de faktiskt finns där nånstans fast man aldrig ser dem.....Det vete tusan om jag skulle åka dit o ge mig ut i svampskogen utan sällskap, jag tror inte det....

Väl hemma igen så tog min superduktiga kille tag i vedhögen och nu är veden kapad och klyven för denna vintern....Själv målade jag vidare i stallet...snart ska änglarna in på nätterna så jag får nog lägga på ett kol....

I kväll skulle vi ha möte angående programridningen den 2 oktober, men intresset är tyvärr obefintligt så de tre stackarna som vill rida, får nog tyvärr känna sig nerröstade. Jag lovar att vi ska hitta på något annat roligt för dem istället. Programridningen är alltså INSTÄLLD....

SOV SÖTT !