Med starka föresatser att inte alls köpa några krämer från Mary Kay åkte jag glad i hågen iväg till Änga i går kväll. Om jag skulle köpa något så var det smink, inget annat....Trodde jag

Innan jag visste ordet av var jag givetvis duperad och inte ens fått prova nåt smink, än mindre köpa nåt...Nä för det får jag göra när jag har en visning hemma hos mig den 23 november, en visning som jag inte ens blev tillfrågad om jag kan tänka mig att ha, utan så var det bara...Men krämer för 900 kronor hade jag med mig hem i alla fall

Man kan väl lugnt säga att konsulenten hade gått alla säljkurser som finns och hon gjorde det bra, om än inte så superprofessionellt. Det jag kan trösta mig med är att prylarna åtminstone fungerar, det vet jag ju, problemet är bara att man ska ta sig tid att använda dem så jag får väl lägga manken till nu så jag blir len som en barnrumpa i fejset....

Jag var ute och sprang en runda igår också, gränsen är nådd nu...jag är ovig och otymplig, har lite för högt blodtryck och ont både i axlarna och svanken, allt stillasittande på jobbet håller sakta men säkert på att bryta ned min annars så aktiva kropp, det känns sorgligt, men vad ska man göra....

Nåvä, mot en ny dag:)